Dvärgar

(fornnordiska; Dvergr) är ett småväxt men kraftfullt väsen som bor under stenar, klippor och i underjorden, där skapar de grottor och underjordiska salar, ljussätta med guldådror i bergen som speglas i grottsjöar. De beskrivs ofta som små, fula, smutsbrun hy och med långa näsor. Endel dvärgar var hamnskiftare och kunde anta former av olika djur och vidunder. 

Dvärgar sägs avsky dagsljus och i några berättelser så kan solens strålar förvandla dem till sten, inte helt olikt senare föreställningar om troll. Flera av dvärgarna bär namn som tyder på deras funktion. Exempelvis Ny och Nedan, dvärgarna som styr månens stigande och fallande faser. Samt Austre, Vestre, Nordre och Sudre, vilka varförsig uppbär himlavalvets fyra hörn. 

Dvärgar är exceptionellt duktiga smeder och hantverkare. Förutom att de ibland förser människor och alver med dyrbara vapen och verktyg så har de också skapat en mängd magiska föremål åt asagudarna, såsom spjutet Gungner, guldringen Draupner, hammaren Mjölner, skeppet Skidbladner, Sivs guldhår och repet Gleipner. 

Snorre Sturlasson beskriver dvärgar som i princip identiska med svartalfer. Och tittar på Eddorna så har sagorna om dvärgar och alver samlats i en gemensam del. Ahmad Ibn Fadlans reseskildring beskriver dock dvärgar något annorlunda jämfört med Eddorna. De ruser som Ibn Fadlan mötte hävdade att deras vapen skulle vara tillverkade av dvärgar, dessa dvärgar sades vara födda av människor, och framstår snarare vara ett hantverkarskrå än underjordiska väsen.