Hovbeslag tros ha uppkommit på 300-talet. Det äldsta hovbeslaget som funnits i Norden är daterat till 700-talet, en halvcirkelformad platta av järn med en tagg undertill. I modern tid kallad ‘Isbrodden’, dess syfte var att ge hästen bättre fäste på hal is under vintertid.
Från 1000-talet och fram till 1500-talet genomgick hästskon flera olika utvecklingsstadier. Från en halvcirkel till en rundad rektangel och slutligen flera variationer av den ‘U’-form som mer liknar den nutida hästskon.
Att finna en hästsko anses ge tur åt upphittaren. Traditionen att fästa en hästsko över dörrposten är vida spridd, både i Norden och övriga Europa. Idén om att hästskons tå måste peka nedåt, så att skon formar ett ‘U’ för att turen inte ska rinna ut, verkar vara så när som på universal. Detta kan komma sig av kopplingen mellan hästskor och kristendom som uppstod på 1000-talet.
Legenden om Sankt Dunstan berättar om hur djävulen ville få sin häst skodd av Dunstan, som bland annat arbetade som hovslagare innan han blev en kyrkans man. Dustan skodde djävulen istället för hästen, och innan han släppte djävulen fri, fick han honom att lova att aldrig träda in objuden genom en dörr med en hästsko över.