Taklök

(latin; Sempervivum tectorum) är en art inom släktet fetbladsväxter. Växten kan bli 15 centimeter hög och uppåt 20 centimeter i diameter och liknar en kotte eller kronärtskocka. Bladen är grå eller gröna medan blommorna vit-rosa till färgen. Växten har spridits med hjälp av människor över större delen av Europa och är känd i Sverige sedan 1600-talet, då i Varberg och på Gotland. Troligen anlände växten till Norden långt innan dess.

Som medicin har löken använts för att bota vårtor och liktornar. Växten ingår också i ett recept där det blandas med bland annat Blodrot för att frammana menstruation hos kvinnor. Taklök sägs även skänka lycka åt hus och skydda mot vådeld och häxeri. Namnet ‘taklök’ kommer av att löken på många håll odlats på hustaken, något som ursprungligen ska ha förordats av Karl den Store.

I den antika världen var saften från taklök en vanligt förekommande ingrediens i botemedel mot hud- och ögonsjukdomar, samt mot svampinfektioner i munhålan och på tungan. En allt för stor dos av saften kan dock utlösa kräkningar, något som omnämns av bland andra Plinius den äldre och Galenos.