(latin; Paeonia) även ‘Bondros’, är ett släkte av fleråriga örtväxter. I Europa och Asien återfinns ett 30-tal olika arter. Släktet omnämns först i antiken av filosofen Theofrastos, för omkring 2300 år sedan. Pion växer inte naturligt i Norden utan har införts och odlats här sedan medeltiden.
Som läkeväxt användes pionen för att behandla konvulsioner och epilepsi. Örten har också brukats som ett skyddsmedel mot sjukdomar, magi och otur. Exempelvis rekommenderas barn förr att bära en påse med tre pionkärnor runt halsen, detta skulle skydda mot tandvärk.
Pion sades också kunna bota ‘Ältan’, det vill säga engelska sjukan. En sjukdom som orsakas av D-vitaminbrist och främst drabbar barn. Med hjälp av en stång gräver man upp en pion med rot och allt. Med en handske tar man sedan den äggformade rot, vilken hänger lös under växten, och lägger i en påse. Påsen knyts runt det sjuka barnets hals och eldas sedan upp efter nio dygn. Se även ‘Ältsten’.