(latin; Plantago major) de friska bladen används med framgång som läkemedel för sår. Bladen är sammandragande, mestadels på undersidan, och bakteriedödande, mestadels på ovansidan. Krossade blad läggs på bristningar och myggbett, blad blandade med äggvita på brännsår, blad stötta med honung på orena sår.
Med groblad kunde man göra sig kvitt påhäxad kärlek med den. I Småland användes saften som diagnostiskt medel vid sjukdom, kunde man dricka av den utan besvär skulle man bli frisk men kräktes man var det dödligt.
I Sverige har man spått med stjälken. En vanlig ramsa går; ‘hur många barn får jag när jag blir stor?’. När man bryter av stjälken är svaret det antal bladnerver som sticker ut ur stjälken. Denna ramsa förekommer även med kasta av grus och utövas idag främst av barn. Antalet barn är detsamma som antalet stenar man lyckas fånga i luften efter kastet.