Björnar

(latin; Ursus arctos arctos) även ‘Europeisk brunbjörn’, är en underart till brunbjörnen som förekommer i norra Eurasien. Björnens päls är brunaktig och varierar i nyans mellan olika individer. En fullvuxen hane kan väga mellan 135 och 205 kilogram, medan en hona väger mellan 90 och 150 kilogram. 

Björnen har likt många andra vilda djur en lång historia med människor, både i Norden och övriga världen. Hällristningar från mellersta skandinavien, varav de äldsta som kunnat dateras är omkring 9000 år gamla, visar ofta jaktscener med björnar som ett av många djur. Vid en första anblick av den nordiska mytologin så verkar björnen ha utelämnats. Mer troligt är kanske att mycket av den ursprungliga mytologin gått förlorad sedan kristnandet. 

Den äldsta bevarade skriften från Norden som nämner en björn är ‘Egils saga’, nedtecknad av Snorre Sturlason, omkring år 1220. Tittar man på arkeologiska fynd från vendeltiden och framåt så finns även björnen representerad där. Ett bronsfynd från Öland visar exempelvis två karaktärer, varav den ene tolkas som Oden och den andre som en bärsärk. Det vill säga en ‘björnskjorta’.