(latin; Verruca) är en godartad hudtumör som ofta växer på händer eller fötter. Vårtor är vanligtvis små, skrovliga och blomkålsliknande till utseendet och orsakas av en virusinfektion, humant papillomavirus. Vårtor smittar lättast i fuktig miljö. I motsats till folktron så kan inte paddor smitta människor med vårtor. Missuppfattningen grundar sig i de knölar som paddor har på kroppen, vilka är en den av kamouflagen.
En vanlig föreställning hos allmogen var den vatten som man kokat ägg i kunde ge en vårtor. Även akten att räkna någon annans vårtor skulle resultera i att man själv blev smittad. Blev man biten av en mygga som just bitit en av de underjordiska så skulle man få ont blod, som bland mycket annat orsakar vårtor.
En vårta kan försvinna spontant utan behandling, oftast sker det efter ett par månader. Men en vårta kan också dröja sig kvar i åratal och det är inte ovanligt att det återkommer även efter lyckad behandling. Flera medel sägs vara effektiva för att behandling av vårtor; maskros, ringblomma, skelört och taklök.
Andra vanligt förekommande behandlingar var förr att ta hjälp av en vårtbitare, tvätta sig i månljus eller badda vårtorna i så kallat ‘vårtvatten’, alltså regnvatten som samlats i en skålgrop på en sten. Den vanligast förekommande metoden tros ändå ha varit ‘bortsättning’. Då en bit fläsk eller enbart en tråd först knyts mot vårtan och sedan begravas under en jordfast sten. Vårtan ska då lämna kroppen och följa med föremålet.