(latin; Malleus Maleficarum, ’Hammaren av häxor’) är den mest inflytelserika instruktionsboken för häxjakt. Den skrevs 1486 och användes i stor utsträckning av både protestantiska och katolska präster under häxprocesserna fram till slutet av 1600-talet.
Boken förblev den viktigaste handledningen i jakten på ‘Satans bundsförvanter och hantlangare’ och var under en tid den näst mest sålda boken efter Bibeln. Häxhammaren består av tre delar. Första delen skall bevisa att häxor finns, andra delen beskriver hur häxeri bedrivs och tredje delen hur häxor upptäcks, hur rättegång och förhör mot dem skall drivas samt hur de skall oskadliggöras.