(latin; Origanum vulgare) även ‘Kungsmejram’, ‘Dosta’ och ‘Oregano’, är en art inom mejramsläktet. Kungsmynta kommer ursprungligen från Medelhavsområdet och har troligen spridits till Norden via handel, troligtvis runt 1000-talet. Idag kan man finna förvildad kungsmynta i naturen upp till och med Svenska Jämtland och Norska Nordlandet.
Kungsmynta är en kransblommig ört som lätt känns igen på sin distinkta doft, vilken omger växten även när den inte blommar. Doften kommer sig av växtens många eteriska oljor, exempelvis; Tymol, Karvakrol och p-Cymol.
Växten föredrar bergig mark rik på kalk och återfinns ofta på torra och soliga bergknallar. Något som det taxonomiska namnet syftar till, där grekiskans ‘Origanon oros’ och ‘ganousthai’ fritt kan översättas till ‘tycker om berg’. Ordet ‘Vulgare’ kommer av latinets ‘Vulgus’ och tyder på att växten ansågs vara vanlig.
Inom folkmedicinen har örten använts för att bota allehanda sjukdomar i huvudet. Örten kunde också blandas i varm bröstmjölk och sedan hällas i öronen för att bota värk däri. Utöver detta har kungsmynta också använts för att smaksätta öl, då kallad ‘spansk humle’, som te-substitut samt vid färgning av ylle i brunröda nyanser.