(latin; Heracleum sphondylium) även ‘Björnfloka’, är en art i familjen flockblommiga växter. Björnloka förekommer naturligt i Norden och stora delar av Europa och Asien, samt nordvästra Afrika. Växten är en flerårig ört som främst förekommer på ängsmarker och utmed vägrenar.
Björnlokan blommar under juli-september och känns igen tack vare sina vita-grön-gula kronblad och breda bladflikar. Delfrukterna är tillplattade och har breda oljegångar vilka inte når hela vägen till fruktens bas. Blommorna och stjälken gör att växten kan misstas för Hundkäx, vars blad är påtagligt tunnare och arrangerade i par utmed växtens förgreningar.
Växtsaften innehåller furanokumariner, ett naturligt gift som kan orsaka kraftig hudirritation. Hud som varit i kontakt med växtsaften och sedan utsätts för solljus kan ge upphov till kraftiga, brännskadeliknande symtom, såsom; kraftig smärta, rodnad och blåsor, vilka bildar blå-lila eller svarta ärr. Symptomen kan kvarstå i flera veckor.
Förtäring av björnloka ska dock inte vara farligt. Tidigare användes bladen av allmogen som kål eller spenat. Ett avkok från växten ska också ha använts för att brygga öl eller mjöd, eftersom växten också är förhållandevis rik på sockerarter.